Julavslutning i Vasakyrkan för Vasaskolans elever - vilken stämning!

Klass 2A från Vasaskolan på besök i Rådhussalen!

Invigning av ny skolbyggnad i Rockneby

Idag invigdes den nya skolbyggnaden vid Rocknebyskolan. Byggnaden innehållet 4 nya klassrum, 2 grupprum och personalutrymmen om totalt 550 kvadratmeter. Därtill har utemiljön med staket och lekredskap, nya pakeringsplatser och ett nytt miljöhus byggts. Totalt har kommunen investerat 15,5 miljoner kronor. För närvarande fungerar lokalerna som förskola och förskoleklass. 2014, när den nya förskolan är färdig, flyttar skolbarnen in.

Vid invigningen välkomnade rektor Ylva Tinnert-Gelebo alla de samlade barnen. Några barn framförde sedan ett skådespel om hur byggnationen hade gått till. Jag höll därefter tal.

Bland annat sa jag att invigningen visar att det finns en stark framåtanda i Rockneby. Samhället växer och i de nya lokalerna får dagens och kommande generationers barn i Rockneby lära sig läsa, skriva och räkna. Jag är övertygad att vi i framtiden kommer ha Nobelprisvinnare från Rockneby.

Sedan överlämnade jag ett stort paket som barnen fick öppna. Den innehöll en stor jordglob som illustration på globaliseringen och det mångkulturella Kalmar.

Antalet barn i skolålder ökar i hela kommunen. Fram till 2021 får kommunen 1200 fler barn. Behovet av nya skollokaler finns i hela kommunen. Nästan 200 miljoner kronor finns avsatta för nya förskolor och klassrum de kommande tre åren.

Efter invigningen, ett band klipptes av, var det dags för allsång och dans. Elever i årskurs sex höll i en gemensam dans i modern discoanda.

Spadtag för ny förskola i Rockneby!

Idag tog jag, rektor Ylva Tinnert Gelebo och massor av förskolebarn första spadtaget för den nya förskolan i Rockneby. Det är en efterlängtad byggstart. Rockneby med omnejd är en av de tätorter som det byggs mest i just nu. I första hand i Drag och Skäggenäs har inflyttningen varit stor.

För Kalmar kommun är det viktigt att den positiva utvecklingen fortsätter. Skola och förskola är motorer även för bostadsbyggandet. Vet föräldrar att förskola/skola fungerar vågar man fatta beslut om flytt och bygge.

Antalet barn ökar i hela kommunen. I många delar av länet läggs skolor ned i ytterområdena, inte i Kalmar. Devisen är att hela kommunen ska leva. Rockbeby har även nyligen fått 4 nya klassrum och bygget av ett allaktivitetshus är igång. Utvecklingen känns positiv!

Den nya förskolebyggnaden omfattar nästan 1000 kvadrat, 4 avdelningar, 40 p-platser, mottagningskök på 100 kvadrat. Förskolan byggs efter Kalmarmodellen och ska stå klar om ett år. Tanken är att bygga modernt, flexibelt och ge de bästa förutsättningarna för lek och lärande. Investeringen är 30 miljoner kronor och ger också nya välbehövliga byggjobb.

Uppdrag om läxor

 

Idag gav jag barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att kartlägga om skolan ger eleverna jämlika förutsättningar att klara hemarbetet. Frågan är om det tas tillräcklig hänsyn till elevernas möjligheter och förutsättningar när läxor ges? Och kan skolan, fritidshemmen eller frivilliga krafter göra mer för att stötta läxläsning?

Jag är orolig för att läxorna ibland förstärker segregationen som finns i samhället. Ska eleverna ha läxor är det viktigt att skolan ger läxorna på rätt sätt och att eleverna ges stöd att klara läxläsningen.

Vid skolinspektionens besök i Kalmar i november lyftes frågan om läxor och projektarbeten i skolan. Skolinspektionen undrade vilket stöd skolan ger eleverna för att klara sina läxor. Bakgrunden är att skolan de senaste åren har blivit sämre på likvärdigheten och på att kompensera för barnens skiftande förutsättningar hemifrån. Därtill upplever många föräldrar att barnens hemarbete är betungande eftersom de inte har tillräckligt goda möjligheter att stödja sina barn.

Ambitionen är att ta fram ett diskussionsunderlag till nämnden och rektorsgruppen. Min principiella uppfattning är att det ytterst ska vara lärarna som avgör om läxor ska ges och hur stödet för måluppfyllelse ska utformas, men att det ska finnas genomtänkta skäl till läxorna och att alla elever ska ha möjligheter att klara av hemarbetet.

Barnpanel

Idag har jag deltagit i en barnpanel - dvs ett strukturerat samtal om elevers inflytande i klassrummet och om sin arbetsmiljö. Ungefär 15 elever från olika skolor kom till barn- och ungdomsförvaltningen för att diskutera. Jag tycker att samtalen var givande. Det är intressant att höra hur eleverna ser på sin vardag i skolan och vilka idéer de för fram. Eleverna är modiga och förberedda. Jag tycker att arbetsformen med barnpaneler är utmärkt och ser fram emot fler sådana möten.

Kommunstyrelse i Kalmar - en liten unge tittar fram!

Glögg till Kalmarborna! S i Kalmar träffade väljare i lördags!

Skolverket har en extrem syn

Ska skolor kunna ha sommaravslutningar i kyrkan eller besöka kyrkan vid exempelvis advent? Frågan är åter aktuell efter Skolverkets försök att vägleda landets rektorer. Jag tycker att Skolverkets synsätt är extremt. I stort sett omöjliggör myndigheten med sin trånga tolkning skolor som har tradition att besöka kyrkan. Vid besöken får nämligen inte psalmer sjungas, präster genomföra bön eller läsa trosbekännelsen. Det vill säga allt som har med religiös anknytning att göra blir omöjligt om skolbarn finns i kyrkan. Det som blir kvar är att skolan enbart lånar en lokal. Frågan är om krucifixet också måste tas ned?

Jag tycker givetvis att skolan ska vara fri från religion i princip. Tro är en privatsak. Men traditionen som vissa skolor har att besöka kyrkan borde kunna kombineras med detta synsätt. Rektor och präst bör själva kunna hitta en balans som alla kan köpa. Att centralt reglera detta är fel. Och visst måste det som en del av ämnet religion vara möjligt att besöka en kyrka med religiösa inslag? Det borde kunna ses som ett studiebesök som vilket som helst. Borde vi inte kunna tilltro våra religionslärare att totalt sett garantera att alla elever ges en allsidig kunskap om samtliga religioner?

Skapande barn på konstmuseet i Kalmar

Idag besökte jag Ateljén vid konstmuseet och en grupp 4-åringar som fick se utställningen Stagnelium av Max Book. Därefter var det kreativt fritt skapande med pulverfärg, tapetlim och olika slags material (barr, löv, snören osv). Det var härligt att se barnens kreativitet och glädje! På bilden syns en magnifik tavla som är gjord av omkring 300 barn. Helt sagolik! Ateljén är en kronjuvel för Kalmars barn och unga. Jag är mycket stolt!

Skolbygge i Trekanten!

Idag har jag besökt Trekanten och tittat på nybyggnationen vid skolan. Rektorn Lotta Nilsson visade ritningarna och berättade hur även utemiljön kommer att förbättras. Sex nya klassrum ska stå klara i augusti 2013. Det är elever i årskurserna 1-3 som ska in i de nya lokalerna. Skanska är byggentreprenör. Därmed kan skolan både få nya ändamålsenliga lokaler och ersätta några befintliga lokaler som inte längre håller måttet. Detta visar att vi socialdemokrater tror på Trekanten. På bara några år har vi sett till att investera miljonbelopp i både förskoleutbyggnad, ny idrottshall och nu en stor ny skolbyggnad.

Idag besöker jag Trekantsskolan och nybyggnationen.

Kalmar en toppkommun för skola

Idag presenterade Lärarförbundet sin årliga undersökning Bästa skolkommun. Kalmar kommun rankas som den 31:a bästa skolkommunen i Sverige, en förbättring jämfört med år 2011 då placeringen var 49.

 

Jag är jättenöjd över att lärarna rankar oss högt. Kalmar tillhör toppklassen bland skolkommuner. Men vi har stora utmaningar framför oss.

Lärarförbundets undersökning bygger på 14 kriterier, bland annat lärartäthet, kommunen som avtalspart och andelen godkända elever i årskurs 9. Kommunerna rankas från 1 till 290, där 1 är bäst kommun och 290 sämst. Undersökningen bygger på offentlig statistik från SCB och Skolverket för 2012 som sedan jämförs med samma statistik från 2011.

 Kalmar kommuns resultat förbättras på flera områden. Bland annat när det gäller lärartäthet (från plats 118 till plats 72) och andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9 (från plats 99 till 41).

Vi har högre personaltäthet i Kalmars förskolor och skolor än i riket. Dessutom lyckas vi allt bättre med undervisningen. Andelen godkända elever ökar. Särskilt glädjande är att vi förbättrar oss bland de elever som har störst utmaningar, det vill säga elever med utländsk bakgrund eller som har föräldrar med låg utbildning.

Samtidigt visar undersökningen att lärarna anser att Kalmar lägger för lite resurser på undervisningen, att andelen friska lärare sjunker och att lönerna är låga.

 Kalmar rankas visserligen bättre 2012 än 2011 i dessa frågor, men här finns det stora utmaningar att ta itu med. Kalmar betalar exempelvis några hundralappar lägre i månadslön än riksgenomsnittet, det är inte jag nöjd med. Jag är också oroad över att stressen och sjukskrivningarna tycks öka. Förvaltningen måste fortsätta att tillsammans med de fackliga organisationerna se över arbetsbelastningen, underlätta lärarnas administrativa arbete och hitta smartare sätt att förenkla lärarnas arbetssituation generellt.

Ett slag för det politiska vardagsarbetet!

Kalmarpolitiken är sällan tråkig. Utspel, intriger och maktspel i stort sett varje dag. Allt sker inför öppen ridå och media skriver och skriver. Men är bilden av Kalmarpolitiken rättvis? Är väljarna så intresserade av de interna konflikter som moderaterna och miljöpartiet har? Inte särskilt tror jag. Kalmarborna är nog mer intresserade av att veta hur det går för eleverna i skolan och hur omsorgen fungerar vid ålderns höst. Visst skriver tidningarna om välfärden, men intresset är större att rapportera om PO Jonssons bristande ledarskap och när "ungdomsalliansen" dricker kaffe tillsammans.

Men bortom miljöpartiets alliansflirt, moderaternas dödsdans och alliansens dödsryckningar händer det mycket annat, betydligt viktigare för medborgarna. Varje dag finns det föräldrar som funderar på om tonårsgrabben kommer att klara skolan. Varje dag ringer väckarklockan hos människor som vill arbeta men som inte har nått arbete att gå till. Varje dag är vi många som oroas över att vårt samhälle håller på att glida isär och blir allt tuffare.

Jag hoppas att sakfrågorna hamnar mer i fokus. Att det politiska vardagsarbete som bedrivs av hårt arbetande politiker och andra engagerade samhällsmedborgare lyfts fram. Själv ägnar jag stora delar av min vakna tid åt förskola, skola och fritids. Barn- och ungdomsnämnden bedriver ett omfattande utvecklingsarbete, i bred enighet, för att öka måluppfyllelsen.

Jag vill således slå ett slag för det seriösa politiska arbete som de allra flesta politiskt engagerade ägnar sig åt. Ett arbete som bygger på demokratiskt ansvarstagande och en strävan att arbeta för kommuninnevånarnas bästa.

Lite av varje

Idag har jag haft möte med skolinspektionen som granskar kommuners arbete mot segregation och för ökad likvärdighet. Det känns som om Kalmar ligger steget före med tanke på vårt nya resursfördelningssystem som fördelar resurserna tydligare efter vilka förutsättningar eleverna har.

Såg att skolverket idag har presenterat en ny rapport som visar att andelen elever som inte når målen i grundskolan och inte är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet ökar. Det är sjätte året i rad. Var åttoende elev är nu inte behörig. Regeringen gör uppenbarligen inte rätt saker för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Och trots att regeringen presenterade ett mycket stort budgetutrymme gick mindre än tre procent till grundskolan.

Nu ska jag ut på verksamhetsbesök till Kalmarsundskolan - en skola som alltid är framåt och som är beredda att pröva nytt. Det blir intressant!

Yes!

Det var en känslofylld morgon. På radion hörde jag Romney erkänna sig besegrad och minutrarna efter stod Obama framför tiotusentals anhängare och höll sitt stora tacktal. Obama vann oväntat stort. Stödet för den sittande presidenten visar att amerikanerna inser allvaret i ekonomin och samtidigt vill se en fortsatt social progressiv politik med mer av sammanhållning och minskade klyftor. Obama gjorde en fantastisk slutspurt och visade ett starkt ledarskap i samband med den senaste väderstormen.

Jag hoppas att Obamas seger kan inspirera den Europeiska politiken och få väljarna att återfå tron på politiken som förändringskraft. I flera EU-länder väljs nu relativt visionslösa och opolitiska VD-typer till viktiga politiska poster. Den utvecklingen är farlig. Det krävs ett politiskt ledarskap som bottnar i tydliga värderingar för att styra ett land, vilket Obama onekligen har.

Måluppfyllelse i fokus

Idag informerade Malin Öhlin, rektor på Kalmarsundsskolan och Emad Soukiyh administrativ chef på barn- och ungdomsförvaltningen kommunstyrelsen. Föredraget hette Måluppfyllelse i fokus och visade hur strategiskt och metodiskt Kalmar arbetar för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Utgångspunkten togs i att 13,2 procent av eleverna saknar behörighet till gymnasiet. Det gäller att tydligt identifiera grupperna, tex nyanlända och hemmasittare, och sätta in anpassade åtgärder. Det kan handla om olika former av stöd, tidiga insatser och lovskola. 

Grundläggande är att det sker noggranna kartläggningar som sedan används för att rikta insatserna på bästa möjliga sätt. Emad och Malin såg framför sig två stora generella utmaningar. Den ena att pojkarna presterar sämre än flickorna och den andra att ledarskapet i klassrummet måste tydliggöras. All forskning visar att läraren är nyckeln till högre måluppfyllelse. 

Det är viktigt att kommunstyrelsen får följa arbetet att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. På så sätt tar den yttersta politiska ledningen ansvaret för att målet verkligen blir högt prioriterat. 

Minde klasser med s-regering

I både en debattartikel och i mail till mig har föräldrar i Rinkabyholm argumenterat för mindre klasser. Självklart skulle det vara önskvärt med mindre klasser i skolan. Jag har respekt för de resonemang som föräldrarna i Rinkabyholm ställer. Vi socialdemokrater föreslår nationellt att staten ska tillföra kommunerna två miljarder kronor som ska gå till att minska klasserna i lågstadiet med cirka fem elever per klass.

För att detta ska kunna bli verklighet i Kalmar kommun krävs ett regeringsskifte. Att minska klasstorlekarna i den omfattning som föräldrarna i Rinkabyholm vill skulle kosta cirka 24 miljoner kronor årligen. Kommunen skulle därtill behöva bygga 53 nya klassrum, något som inte är kostnadsberäknat. Kommunen har inte ekonomi till detta eftersom vi är drabbade av minskade skatteintäkter och indragna statsbidrag från den borgerliga regeringen. I många kommuner genomförs just nu generella besparingar, något vi i Kalmar vill undvika. Marginalerna är små och alla verksamheter måste hålla budget.

Jag vill samtidigt understryka att Kalmars skolverksamhet håller hög kvalitet och att kommunen investerar nästan 200 miljoner kronor i nya lokaler för att möta växande barnkullar. Som ett exempel kan nämnas att det nyligen togs ett första spadtag för en ny skolbyggnad vid Rinkabyholmsskolan.
Eleverna i Kalmar når kunskapsmålen i högre utsträckning än rikssnittet och Rinkabyholmsskolan har bäst resultat i de nationella ämnesproven av samtliga kommunala skolor i Kalmar!

När det gäller själva storleken på förskoleklasserna i Rinkabyholm är detta ett beslut som fattas av rektorn. Klasstorleken är relativt normal och planeringen inför höstterminen 2013 innebär inte att antalet barn i förskoleklasserna kommer att öka jämfört med i år. Klasserna kommer dessutom att delas vid flera tillfällen i veckan. Ofta finns det två pedagoger i varje klass. Jag har förtroende för att rektorn organiserar skolan på bästa möjliga sätt så att elevernas rättigheter och behov tillgodoses.

Tummen ned åt tidigare betyg!

Jag tror inte att det finns särskilt många lärare som tror att skolan skulle blir bättre av att eleverna fick betyg tidigare. Skolminister Jan Björklunds förslag om betyg från årskurs fyra saknar stöd både bland professionen och i forskningen. Betyg sporrar möjligen de elever som är högpresterande, men för de allra flesta yngre barn har betygen motsatt effekt. Små barn har mycket svårt att skilja mellan vuxnas betygsättning av deras kunskaper och värdering av deras person. Tidiga betyg riskerar att fungera som en stämpling av eleverna och försämra deras självförtroende.

Argumentet att betyget ger en "signal" om att eleven inte når målen är smått tokigt. Denna signal måste väl ges betydligt tidigare än i slutet av terminen? Eleven ska ges det stöd och den hjälp direkt om läraren upplever att eleven inte hänger med i undervisningen. Jag tycker att det är okey med betyg från högstadiet och framåt, även om betygen är trubbiga och svåra att sätta rättvist. Samhället behöver betygen som ett slags urvalsinstrument till gymnasiet bland annat. Men att sätta betygen tidigare än idag vore att kasta Sverige tillbaka minst 50 år i tiden. Jag tror också att många lärare längtar efter arbetsro i skolan efter flera år av genomgripande skolreformer. Björklund går sannerligen inte i takt med tiden!

Vilken fredag!

Idag tog jag tillsammans med rektor, elevrepresentant och samt HANSABYGG första spadtaget för den nya skolbyggnaden vid Rinkabyholmsskolan. Fyra nya klassrum för 10-12 åringar ska byggas och stå klart höstterminen 2013. Det var en ära att få ta första spadtaget och efterlängtat från både föräldrar och elever. Rinkabyholms förutsättningar att utvecklas stärks därmed. Framför oss har kommunen växande elevkullar. det är stor skillnad mot många andra kommuner där man lägger ned skolor. Fram till 2020 kommer elevökningen vara cirka 20 procent och nya skollokaler behövs på många platser. I investeringsbudgeten finns därför 190 miljoner kronor fram till 2015. Det visar att vi socialdemokrater prioriterar barnen och vill vara en attraktiv skolkommun.

Vilken bra start på helgen, vilken fredag!

Klarläggande Barometern

I en artikel häromdagen i Barometern skrevs det om "nattisproblem förblir olösta" . I artikeln redovisades inte hela kommunens erbjudande för att tillgodose behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Föräldern är erbjuden en "paketlösning" i Smedby, det vill säga vanlig förskoleplats i Åby de dagar barnet inte behöver OB-omsorg för att kompletteras med dagplats och plats i Smedby på OB-omsorgen de dagar det är aktuellt.

Detta framgår inte alls av artikeln. Läsaren får en annan, felaktigt bild. Föräldern är även erbjuden OB-omsorg på förskolan Bollen. Föräldern står dessutom i kö för att få erbjudande om plats på förskolan Ögonstenen. Men här har kommunen ännu inte kunnat erbjuda plats eftersom det är fullt på avdelningarna med "områdets" barn.

Det är således denna lösning som jag hänvisade till i intervjun med tidningen, vilken visar på kommunens vilja att tillmötesgå förälderns behov och förmåga att agera flexibelt. Tyvärr vill Barometern inte klarlägga detta för läsarna. Det är för mig mycket märkligt. Kanske för att story inte var lika bra som tidningen trodde...

Ja till 10-årig grundskola!

Grundskolan har successivt förlängts i Sverige. Antalet skolår har utökats med tiden, från folkskolans fyra år till grundskolans nio år. Den nioåriga grundskolan infördes för 50 år sedan. Jag delar Mikael Dambergs uppfattning att det är dags att förlänga skolplikten i Sverige med ytterligare ett år och se till att varje barn går i förskoleklass. Förskoleklassen är sedan 1990-talet en frivillig skolform i Sverige som erbjuds alla barn från sex års ålder. Men drygt 2500 barn går inte i förskoleklass och i vissa kommuner missar så många som var fjärde barn förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Barn som gått i en högkvalitativ förskola når högre resultat i skolan. Socialdemokratin ser behov av att ytterligare höja kvaliteten i förskolan och förstärka förskolans arbete med lärande genom att investera mer i förskollärarnas och barnskötarnas kompetens.
Inget barn ska ligga efter redan före den första skoldagen.

Magdalena Andersson talar om behovet att mindre klasser i skolan. Jag väntar på en nu regering!

Lyssnar på Magdalena Andersson som gästar partidistriktets höstkonferensen i Västervik.

Lyckad skolgång viktigast

Idag publiceras följande artikel i Barometern om skolan undertecknad av hela s-gruppen i barn- och ungdomnsnämnden:

Debattartikel till Barometern

Skolan är den säkraste investeringen för framtiden

En lyckad skolgång är den största skyddsfaktorn för en ung människa. Klarar man skolan och blir behörig till gymnasiet är förutsättningarna för att få ett eget arbete och därmed leva ett fritt och självständigt liv mycket goda. Av den anledningen har Kalmar kommun fullt fokus på förskolan, skolan och fritidshemmen. I centrum för vårt kvalitetsarbete står lärarna och rektorernas betydelse som pedagogiska ledare för att nå framgång. Vi vet att det enda sättet att förbättra resultaten är genom att förbättra undervisningen.

Vi socialdemokrater ser förskolan och skolan som den absolut säkraste investeringen för framtiden. Vi vill ge alla barn och elever en skoltid som är präglad av kunskap och kreativitet. Vi är därför oroade över att kunskapsresultaten fortsätter att sjunka i Sverige och att allt fler lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Sverige är idag ett medelmåttigt land internationellt sett utifrån resultat och likvärdighet. Även om Kalmars skolor lyckades betydligt bättre än riksgenomsnittet, lämnade i våras 59 ungdomar skolan utan att komma in på gymnasiet. Det är ett misslyckande som kräver nya ansträngningar. I Kalmar har barn- och ungdomsnämnden därför nyligen fattat beslut om ett utbildningspolitiskt program för år 2013. Målet är att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner och att alla elever ska bli behöriga i samtliga ämnen.

• Vi vet att förskolan är det första viktiga steget i det livslånga lärandet och att en väl fungerande förskoletid ger ökad måluppfyllelse senare i skolan. En miljon kronor avsätts därför för att anställa en pedagogisk rådgivare i förskolan. Den pedagogiska rådgivaren ska arbeta för att ett systematiskt kvalitetsarbete ska genomsyra verksamheten. Vidare anslår vi 500 000 kronor för att stärka barns språkutveckling i förskolan. Språk och lärande hänger oskiljaktigt samman. Vi vill utveckla det pedagogiska arbetet för barn med utländsk bakgrund och stimulera till ett ökat deltagande i förskoleverksamheten.
• 300 000 kronor öronmärks för skolforskning i samverkan med Linnéuniversitetet. Vi vill skapa en starkare samverkan med universitetet och låta forskare följa kommunens skolutveckling. Därtill vill nämnden stimulera skolorna att i högre utsträckning låta forskningsresultat få snabbare praktiskt genomslag i verksamheten.
• En miljon kronor avsätts för att lärarna ska få lära av goda exempel. Varje förskola och skola ges möjlighet att göra studiebesök hos andra skolhuvudmän för att hämta hem nya kunskap och erfarenheter. Nämnden satsar även 200 000 kronor på kompetensutveckling kring bedömningspraktik och formativ bedömning. Skolforskning visar att elever som känner till målen och vet vad som krävs av dem också lyckas bättre.
• Vi vill förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Det sker genom att kommunen ska fortsätta rätta proven i 3:an, 6:an och 9:an i samtliga ämnen gemensamt av ett utvalt antal lärare. En halv miljon kronor avsätts för detta. Vidare avsätts 300 000 kronor för att fortsätta erbjuda eleverna i årskurserna 4-9 lovskola. Erfarenheterna är goda och leder till ökad måluppfyllelse.
• 200 000 kronor satsas på naturvetenskap och teknik för alla. En ökad måluppfyllelse inom naturvetenskap och teknik innebär en högre andel elever behöriga i alla ämnen. Det skulle också innebära en högre andel elever behöriga till gymnasiet. Pengarna går till NTA – en utprovad modell för skolutveckling främst inom biologi, fysik, kemi och teknik.

Med dessa satsningar på totalt fyra miljoner kronor vill vi förbättra Kalmar som skolkommun. Vi kommer att fortsätta följa elevernas utveckling gentemot kunskapsmålen. Alla barn och elever måste ha rätt till kunskap och få känna lusten att lära.

 

Jonas Hellberg (S)

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden, Kalmar kommun

 

Anna Soltorp (S)

Robert Sigvardsson (S)

Curre Danielsson (S)

Maria Hammarström (S)

Jasminka Peric (S)

Jashar Gashi (S)

Ledamöter i barn- och ungdomsnämnden

 

Mindre klasser med s-regeringen

Följande artikel är idag publicerad i Östran:

Kalmar är en socialdemokratiskt ledd kommun som har höga ambitioner med sina förskolor och skolor. Vi har som mål att tillhöra den absoluta toppen av kommuner när det gäller kvalitet och elevernas måluppfyllelse.

Jag är övertygad mot bakgrund av kommunens mycket professionella lärarkår och det starka utvecklingsfokus som finns att vi år 2015 kommer att kunna utnämna Kalmar till en av Sveriges bästa skolkommuner. Mycket arbete återstår givetvis, och utmaningarna är stora, men viljan och farten är desto större.

Hade Sverige dessutom haft en socialdemokratisk regering skulle Kalmar ha fått en rejäl draghjälp från staten. Som det är nu, med Jan Björklund som skolminister, är den politiska blicken framför allt riktad bakåt. När resultaten i skolan fortsätter att sjunka sänker Björklund Sveriges utbildningsambitioner. Kalmar kommun är inte hjälpt av en borgerlig regering som inte tar den ökade skolsegregationen på allvar och vill sortera eleverna i tidiga år. Kalmars barn och elever är inte betjänta av den borgerliga regeringens sänkningar av restaurangmomsen och bolagsskatten. Vad Kalmar behöver är en regering som ger kommunerna möjlighet att ytterligare satsa på lärarnas kompetensutveckling och på att minska klassernas storlek.

I Socialdemokraternas skuggbudget till riksdagen är utbildningsavsnittet omfattande. Partiet prioriterar skolan och föreslår en stor satsning för högre resultat. Totalt 3 miljarder kronor avsätts år 2013 för att åstadkomma bland annat mindre klasser i lågstadiet och investeringar i lärarna.

Det finns inget viktigare för en elevs resultat än att möta en skicklig lärare. Det viktigaste för att höja resultaten i skolan är därför att investera i lärarna. Jag är därför glad att mitt parti ser att läraryrket behöver stärkas och utvecklas. Lärarna måste ges bättre möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Socialdemokraterna föreslår att 500 miljoner investeras i lärarna.

För att varje elev ska ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan måste stora klasser bli mindre. Socialdemokraterna vill investera 2 miljarder år 2013 för mindre klasser i lågstadiet, från förskoleklass till årskurs 3, så att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande. Med denna insats vill vi minska antalet elever med cirka 5 elever per klass.

Såväl internationella som svenska studier visar att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat. Studierna visar att effekterna varierar beroende på elevernas ålder och bakgrund. Mindre klasser har störst effekt för de yngsta eleverna. Därför vill vi socialdemokrater minska klasstorleken i lågstadiet.

Med en ny regering år 2014 ökar Kalmar kommuns förutsättningar att fortsätta öka kvaliteten i undervisningen och se till att varje elev ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan.

Jonas Hellberg (S)

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden Kalmar kommun

Rättelse inskickad till Barometern

Läser man dagens nyhetsartikel av Emma Arenius tror läsarna att jag kommenterar Kalmarsundsskolans ekonomi.  Det stämmer inte. Jag fick under intervjun inte reda på vilken skola reportern avsåg trots att jag ställde frågan. Mina svar i intervjun var följaktligen allmänt hållna kring att förklara och försvara grundprincipen i resursfördelningssystemet – resurser efter behov – samt SALSA-modellens konstruktion. Jag hävdade – och gör fortfarande – att det är osannolikt att Salsavärdet utvecklas drastiskt från ett år till ett annat på grund av att bostadsområdet ändrar struktur. Därav mitt uttryck ”ta gift”, som alltså inte var en kommentar om situationen på någon särskild skola och inte ska ses som en okunskap från min sida om resursfördelningen. Vad jag sa var, att rent hypotetiskt är det möjligt för en skola att ha samma SALSA-värde som förra året, men ändå bli tvungen att "lämna över" pengar till en eller flera andra skolor som har fått ett försämrat SALSA-värde. Modellen är relativ till sin konstruktion och innehåller en konstant procentandel som ska omfördelas. Det innebär oundvikligt att tilldelningen påverkas av exempelvis förändringar i antalet utrikes födda.

 

När det gäller Kalmarsundsskolan, som artikeln i huvudsak bygger på, har andelen utrikes födda elever sjunkit och utbildningsnivån har ökat något bland föräldrarna. Elevantalet står i stort sett still. Samtidigt beräknas Karl-Oskarsskolan öka från 80 till 118 elever och deras bakgrundsfaktorer och Salsavärde påverkas rejält. Även om Kalmarsundsskolan fortfarande får positiv utväxling av resursfördelningssystemet så är Karl-Oskarsskolan den skola som får högst extra tilldelning eftersom den har blivit ännu mer segregerad, vilket ju också var meningen att skolor skulle bli kompenserade för.

 

I övrigt är det för läsarna viktigt att veta att Kalmarsundsskolans totala budget inte förändras nämnvärt från år 2012 till 2013. År 2012 har skolan 62,3 Mkr och 2013 får skolan 61,8 Mkr. Att skillnaden inte är större beror på att Kalmarsundskolan har fått mer pengar i tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd.

 

Jonas Hellberg (S)

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden

Kalmar kommun

Besök på Dörbyskolan

Idag har jag besökt Dörbyskolan i Smedby och klasserna 1B och 4C. Intrycket av skolan är mycket positivt. Vid samtalet i personalrummet diskuterade vi bland annat behovet av tidiga insatser, förskoleklassens betydelse och den kommande utbyggnaden av skolan i f.d. konsums lokaler. Det var i övrigt en lugn och fin stämning bland barnen. I 1B hade läraren Helena Johansson uppsamling, där eleverna både jobbade med matte och svenska. I 4C hade läraren Solvi Gustafsson först matte. Sedan tog en lärarstudent över och gav barnen i uppgift att skriva en berättelse tillsammans. Det är alltid trevligt att möta barnen och deras duktiga pedagoger. Tack för en fin förmiddag tillsammans!

Sociala investeringar i välfärden

Som en följd av kommunens fastighetsförsäljning avsätts 20 miljoner kronor till förebyggande socialt arbete. Här möjliggörs ett ännu bättre långsiktigt arbete för att åstadkomma en verklig social hållbar utveckling. Fokus bör ligga på tidiga insatser för barn och unga. Jag ser framför mig ökat förebyggande arbete för bland annat familjehemsplacerade barn och att tidigare sätta in stöd för elever som inte kommer till skolan. Den bästa framtidsinvesteringen är tveklöst att få alla barn att klara skolan. Att klara kunskapsmålen är den största skyddsfaktorn mot utanförskap i vuxen ålder. Viktigt beslut!

Skapa karriärvägar för lärare i Kalmar

För att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner krävs det att kvaliteten i undervisningen utvecklas. Ett sätt att nå högre måluppfyllelse är att inrätta så kallade karriärtjänster för lärare. Det ska vara en ny slags lärartjänst, en modern karriärväg för lärare som är beredd att ta på sig exempelvis ett ämnesansvar. Syftet är att skapa ett nytt steg i karriären, med ett tydligt ansvar och med högre lön. Karriärtjänsterna ska vara sökbara för alla och bör vara tidsbegränsade. Idag saknar lärarna möjlighet att göra karriär. Det enda sättet att "gå vidare" är att bli chef och tyvärr då bli tyngd av administration. Jag vill att karriärtjänsterna tydligt ska kopplas till undervisningen och dess utveckling. Jag vill låta en del av de mest skickliga lärarna bli ledare i den pedagogiska utvecklingen utan att bli rektor. Arbetet med att inrätta tjänsterna är påbörjat och jag hoppas att Kalmar under nästa år ska ha förverkligat detta viktiga steg. 

Rut-avdrag för läxhjälp feltänkt

> Förslaget att tillåta RUT-avdrag för läxläsning är fullkomligt feltänkt. Det är orimligt att skattesubventionera föräldrar med höga inkomster för att de ska kunna köpa läxhjälp billigare. Läxhjälp är en verksamhet som skolan och samhället borde garantera alla barn och elever. Varför ska regeringen ytterligare spä på klassorättvisorna och den segregation som redan finns? Vad är det som driver Björklund? Är det att ytterligare vidga klyftorna som redan finns när det gäller social bakgrund och möjlighet att nå kunskapsresultaten? Pengarna - som alltså dras undan statskassan - borde istället gå till projekt som stöttar alla elever i skolan. Ge kommunerna uppdraget och resurserna att anordna hjälp med läxorna på skola och fritids.

Akutplatser inom nattis

Kalmar kommun har byggt ut barnomsorgen på obekväm arbetstid ordentligt. Vi har idag tre "nattis" i de stadsdelar som har störst behov. Servicenivån är hög och varsamheten populär/uppskattad både bland barn och föräldrar.

I och med att verksamheten är relativt ny finns det behov av analys över hur framtida behov ska tillgodoses, vilken flexibilitet som krävs samt samtal med föräldrarna om deras behov.

Nyligen skrev Barometern om en förälder som tyckte att öppettiderna inte passade och som ville lämna sitt barn tidigare. Önskemålet var att få lämna barnet på en närliggande förskola några timmar innan nattiset startar. Föräldern önskade även att kommunen skulle ordna med förflyttningen mellan ordinarie förskola och nattiset.

Jag tycker att kommunen ska göra stora ansträngningar för att vara tillmötesgående. Samtidigt kommer det alltid finnas gränser, exempel på önskemål som är svåra att uppfylla av exempelvis ekonomiska skäl. Jag kan inte lägga mig i enskilda fall, där har jag fullt förtroende för att förskolecheferna fattar bästa möjliga beslut. Men övergripande kan jag ha en uppfattning om hur verksamheten bör fungera framåt.

Jag tycker att kommunen ska ha med i sin framtida planeringen att ovanstående önskemål finns hos en del föräldrar. Om och när kommunen öppnar ett nytt nattis bör det skapas någon form av "akutplatser" med helhetslösning, dag och kväll.

Löfven prioriterade skolan

Stefan Löfvens sommartal fokuserade bland annat på skolan. Han konstaterade att skolresultaten har fortsatt att sjunka de senaste sex åren. Jan Björkund har lyckats sätta problembilden för skolan men inte lyckats vända den negativa trenden. Löfven vill därför satsa på lärarna, skapa mer likvärdiga skolor och långsiktighet i hela utbildningssystemet.

Han tryckte på att ungdomarbetslösheten och ”den låga utbildningsnivån” inte är en fråga för valet 2014. Det är ett akut samhällsproblem.– Vi ska höja kompetensen. Inte sänka kompetensen, sa S-ledaren.

Han var konkret och sa att lärarna ska få mer kunskap och tydligare karriärvägar. Att resurserna behöver fördelas rättvisare mellan skolor. Och att det krävs långsiktighet, gärna en blocköverskridande överenskommelse – som gör att elever kan jobba i lugn och ro.

Det känns bra att ha en partiordförande som är påläst i skolfrågorna och som sätter utbildningen främst.

Goda skolresultat ska belönas

Kalmar kommun prioriterar skolans kunskapsuppdrag och tar de sjunkande skolresultaten på största allvar. Allt utvecklingsarbete är inriktat på att ge lärarna förutsättningar att göra ett bra arbete och förbättra undervisningen i klassrummen. Vi vet vart vi vill: Alla elever ska nå kunskapsmålen och mötas av höga förväntningar oavsett bakgrund. År 2015 ska Kalmar kommun tillhöra en av Sveriges absolut bästa skolkommuner.

Ett litet men viktigt steg för att fokusera på huvuduppgiften är beslutet av barn- och ungdomsnämnden att förändra ersättningssystemet. Utgångspunkten är att styra mot ökad kvalitet och belöna skolor som uppnår goda resultat. Nämnden beslutade igår, att vid sidan av skolpengsmodellen, införa en prestationsbaserad resursfördelning. Skolorna ska få ekonomisk ersättning också efter hur bra de lyckas förbättra elevernas resultat och efter hur nöjda föräldrar och elever är med sin skola. Syftet är att skapa en tydlighet kring vad kommunen som skolhuvudman tycker är absolut viktigast och överordnat allt annat: En kunskapsskola där alla elever lyckas och klarar de högt ställda målen.

Kalmar kommun går härmed före andra skolhuvudmän. Oss veterligen finns det ingen annan kommun i Sverige som har infört en prestationsbaserad resursfördelning i skolan. Försöket införs från och med budget 2014 och kommer att utvärderas efter tre år

Konkret innebär förändringen att kommunen tar utgångspunkt i skolornas resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9. För att undvika tillfälliga svängningar används rullande treårssiffror, det vill säga de tre senaste årens resultat slås ihop. Då utjämnas effekten av variationer i elevkullarna. De skolor som når bäst förbättring i måluppfyllelse tilldelas medel från potten för prestation som initialt sätts till en miljon kronor. Med det här förfaringssättet undviker vi att det uppstår orättvisor mellan skolor som har olika förutsättningar. Alla skolor deltar på lika villkor och prestationen består i att försöka bli bättre jämfört med sina egna tidigare års resultat. Den presentationsbaserade delen kombineras med mätningar av elev- och föräldranöjdheten. Kalmar använder samma nationella frågor som Sveriges kommuner och landsting har i Öppna jämförelser. På så sätt vill vi stimulera skolorna och rektorerna att arbeta mer aktivt för att öka trivseln och nöjdheten bland medborgarna.

 

Den skola som har förbättrat sin måluppfyllelse mest tilldelas dessutom det årliga kvalitetspriset. Genom kvalitetspriset lyfter kommunen fram ett gott skolexempel och ger lärarna på skolan en rejäl belöning som kan satsas på kompetensutveckling eller annat som kommer medarbetarna till del.

Idag skolstart i Kalmar! Jag besöket 1A på Västra Funkaboskolan. Kul!

Första skoldagen för 1A

I morgon måndag är det skolstart i Kalmar. För många barn är det första skoldagen och starten för nioårig grundskola. I morgon besöker jag barnen som börjar 1A på Västra Funkaboskolan. Det ska bli roligt att följa barnen och se hur läraren Margareta Kaldner lägger upp skolstarten. Fortsättning följer...

Carina Moberg är död

Riksdagsledamoten och tidigare gruppledaren Carina Moberg har hastigt lämnat livet. Det känns ofattbart och mycket sorgligt, särskilt med tanke på hennes låga ålder och förhållandevis unga barn.

I över 15 år har våra liv korsat varandra, bland annat under gemensamma år i fullmäktige och i styrelsearbetet i Huddinge arbetarekommun. Senast sågs vi vid riksdagens öppnande och dessförinnan när hon var på besök här i Kalmar. Carina hade alltid nära till leende och jag uppskattade hennes raka sätt att fungera.

Carina var en envis och stark person. Hon var en tydlig röst för förortens utmaningar och var hela sitt politiska liv engagerad för att minska boendesegregationen. Som bostadspolitiker satte hon många avtryck.

För mig var Carina en stor del av SSU-generationen på slutet av 80-talet och i början av 90-talet. Hon betydde mycket för ungdomsverksamheten, inte minst i Huddinge. Hon var för många en viktig förebild.

Carina lämnar ett stort tomrum efter sig.

Lyckad sommar med Potatishandlaren!

> Ikväll spelade vi Potatishandlaren för sista gången i Södvik. Totalt har 2500 sett föreställningen - ett rekord för Teater Proximus. Sommaren har verkligen varit lyckad! På bilden syns jag och Herbert Zander, Herr Lagesson, när vi lägger upp planerna för hur Märta ska bli intresserade av rivalen Fredrik!
>

Regissör Lasse transporterar Gubben Johansson i Potatishandlaren i Södvik! Teaterpremiär den 17 juli!

Byggnads seminarium om att skapa vita jobb inom byggsektorn. Viktig fråga att driva kommunalt!

Historisk satsning på skola och förskola

Idag är det fullmäktige i Kalmar. Trots kärva tider lägger vi socialdemokrater 190 miljoner kronor till investingar i nya förskolor och skollokaler. Bland annat ska vi bygga en ny särskola vid Falkenberg och bygga två nya föreskoleavdelningat vid Sedjan i Fjölebro. Läs mer om satsningarna här!

Sjukhusclownen Mike skojar med sjukhuslärare

Nya förskoleavdelningar i Lindsdal

> Nya förskoleavdelningar i Fjölebro
>
> Förskolan Smedjan i Lindsdal ska byggas ut med två nya avdelningar. Det beskedet gav idag Jonas Hellberg (S), barn- och ungdomsnämndens ordförande i Kalmar kommun.
>
> Smedjan har idag fyra avdelningar och är byggd efter Kalmarmodellen. Den invigdes i augusti 2010. Då kunde inte kommunen förutspå den snabba befolkningsutvecklingen. Sedan dess har barnkullarna ökat kraftigt och flera familjer som bor nära Smedjan har inte fått plats där med sina barn. En del familjer har haft ena syskonet på Smedjan och det andra i andra förskolor i Lindsdal.5-åringarna på Smedjan har gått i den närliggande klubbstugan.
>
> På fem år har Lindsdal gått från 350 barn i åldrarna 1-5 till 420. År 2011 flyttade 40 barn till Lindsdal, en fördubbling jämfört med året innan.
>
> - Kalmar ska vara en attraktiv kommun för småbarnsfamiljer. Då krävs det välplanerade pedagogiska miljöer för barnen nära hemmen. Därför krävs det en fortsatt utbyggnad av förskolan de kommande åren. Det här beskedet är viktigt och efterlängtat av många föräldrar i Lindsdal, säger Jonas Hellberg som gav beskedet bara en månad efter ett öppet möte mellan föräldrar och förvaltning.
>
> I höst påbörjar serviceförvaltningen arbetet med den nya förskolan. Smedjan är utbyggbar och finns redan med i detaljplanen. Målet är att inflyttning ska kunna ske senast den 1/1 2014.
>
> - Jag hoppas att det kan gå ännu snabbare. Utvecklingen i Lindsdal är
> mycket positiv med bostadsbyggande på Majavallen, Nils Holgerssons väg och fler bostäder i Fjölebroområdey. Redan på måndag fattar kommunfullmäktige beslut om investeringsmedel. Vi prioriterar barnen, säger Jonas Hellberg.
>
> Kalmar kommun har byggt många förskolor de senaste åren. Sedan 2004 har 44 nya avdelningar tillkommit för att möta de ökande barnkullarna. Kommunen räknar med att det i snitt ska födas 734 barn per år. I investeringsbudgeten för de kommande tre åren avsätts 120 miljoner kronor till nya förskolelokaler.
>
> För ytterligare kommentarer ring 0706700572
>

Ute på inspektion av de nya lokalerna vid Bilen där Länsmuseets samlingar ska finnas.

300 000 kronor till lovskolor

I barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska program för 2012 avsattes 200 000 kronor till lovskoleverksamhet. På lovskolan erbjuds eleverna en chans att komma ifatt i studierna. Verksamheten erbjuds till barn i årskurserna 4-9. Syftet med satsningen var att ge fler elever förbättrade möjligheter att förbättra sin måluppfyllelse. Kommunens satsning skulle komplettera det statliga stöd som givits till lovskoleverksamheten.

Formellt är lovskolor en frivillig möjlighet för elever som behöver extra stöd och som mår bra av att koncentrera sitt lärande. På lovskolan ges goda möjligheter att få individuellt stöd och möta duktiga lärare som har tid att fördjupa sig i eleverna behov. Lovskolor ska ses som ett komplement, inte som en ersättning för det stöd eleven ska ges i sin ordinarie undervisning. Barn- och ungdomsnämnden menar att lovskolor är en viktig strategisk satsning för att nå målet att bli en av Sveriges bästa skolkommuner.

Barn- och ungdomsnämnden kan nu konstatera att verksamheten med lovskolor, som har bedrivits på Kalmarsundsskolan med rekrytering från hela kommunen, har varit framgångsrik. Under påsklovet deltog 46 elever från sju skolor i kommunen. Resultaten var utmärkande goda. Varje elev fick en individuell studieplan med mål kring vad som skulle uppnås. Planen beskriver exempelvis om eleven behöver extra stöd i. 52,2 procent av eleverna uppnådde sina mål helt och hållet. Därtill klarade 23,9 procent delvis sina mål. Delvis innebär i huvudsak att eleven har arbetat med ett färdighetsämne t ex läsförståelse i svenska. Lika stor andel klarade inte sina mål. Det innebär att totalt 76,1 procent av eleverna höja sina kunskaper efter att ha gått i lovskolan.

Resultaten från sportlovsskolan var också goda. Då gick 44 elever i lovskola. 64,5 procent klarade sina mål, 21 procent delvis och 14,5 procent klarade inte de uppsatta målen. 

I Kalmar överöser både elever och lärare beröm kring satsningen med ”lovskola”. Planeringen är därför igång för sommarlovet. Alla är överens att lovskolor ger elever som är i behov av extra hjälp möjlighet att bättre klara av målen. Trots detta har regeringen dragit in stödet på 60 miljoner kronor som tidigare har betalts till de kommuner som anordnat verksamheten. Enligt Skolverket var intresset från skolhuvudmän att söka stödet stort. Under 2011 sökte omkring 300 huvudmän bidraget. Det möjliggjorde att omkring 26 000 elever kunde omfattas av lovskola i Sverige. Kalmar kommun hade räknat med att få bidraget, omkring 80-90 000 kronor, från Skolverket för att kunna utöka antalet elevplatser.

Jag skrev med anledning av detta ett öppet brev till utbildningsministern Jan Björklund och en fråga ställdes av en socialdemokratisk riksdagsledamot där vi krävde en förklaring på beslutet. Svaret var att utbildningsministern ansåg att verksamheten helt och hållet var ett kommunalt ansvar.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill nu säkerställa lovskoleverksamheten för 2013. Partierna föreslår därför att nämndens anslag utökas med 100 000 kronor. Det innebär att det för år 2013 finns 300 000 kronor avsatta och att verksamheten därmed är tryggad. Beslut fattas i samband med att det utbildningspolitiska programmet för 2013 fastställs av nämnden i augusti.

Ny särskola ska byggas

Pressmeddelande från s-gruppen i barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun 2012-05-22 Ny särskola byggs i Kalmar kommun Kalmar kommun planerar att samla hela sin särskoleverksamhet i en ny särskola vid Falkenbergsskolan. Investeringsmedel finns avsatta i den budget som idag presenteras av kommunledningen. - Jag är mycket stolt över den här satsningen. Äntligen ska särskoleeleverna få en egen skolbyggnad som är anpassad helt och hållet för deras behov, säger Jonas Hellberg (S) ordförande i barn- och ungdomsnämnden.  Idag finns särskolan utspridd i Oxhagen och på Vasaskolan. De nuvarande lokalerna är svåra att ytterligare anpassa efter elevernas olika behov och det saknas tillräckligt med grupprum.  Politiskt har barn- och ungdomnsnämnden uttryckt att särskolan behöver få nya samlade och ändamålsenliga lokaler. Det har vidare varit viktigt för Kalmar kommun att den nya särskolan ska byggas vid en centralt belägen skola och där det kan ges goda möjligheter till integrering och samverkan. Vid Falkenbergsskolan finns redan byggbar mark vilket saknas på Vasaskolan. Under hösten kommer barn- och ungdomsförvaltningen och serviceförvaltningen att närmare studera och planera för den nya särskolan.  - För mig är det viktigt att den nya särskolan planeras noggrant. En sådan här investering kräver samverkan och dialog mellan särskolans personal, föräldrar och elever för att bli framgångsrik. Vi ska bygga upp en verksamhet som tar tillvara allt det positiva som redan finns i dagens särskola samtidigt som vi ska skapa ännu bättre förutsättningar för att ge dessa elever större möjligheter att tillgodose sig innehållet i läroplanerna, säger  Jonas Hellberg. Den nya särskolan ska stå klar 2015.  

IT satsning välkommen

Idag fick de första lärarna i Kalmar kommuns grundskolor sina nya bärbara datorer. Barn- och ungdomsnämnden satsar 3 miljoner kronor till denna nödvändiga IT-satsning. Därtill har skolorna investerat cirka en miljon kronor för att bygga ut nätverk på skolorna. Det innebär att alla tillsvidareanställda lärare ska ha en egen bärbar dator. Egentligen är det inte mer än rimligt att lärarna ska ha modern utrustning för att kunna göra sitt jobb. Att vara lärare innebär både behov av dokumentation och pedagogisk planering. Detta blir betydligt enklare att göra när man kan arbeta trådlöst med sin PC. I och med detta kan jag bocka av ett viktigt löfte till lärarna och Kalmar ta ett ytterligare steg för att bli en ännu bättre skolkommun. Nästa steg blir att förskollärare och fritidspedagoger ges samma möjlighet.

Den 17 juli har Teater Proximus premiär för Potatishandlaren av Lars Molin vid Södviks gästgivaregård på Öland. Hör syns regissör Lasse Sonnesjö och skådespelaren Erling Berg!

Glass till Björklund på fritidshemmens dag

Idag har jag skickat ett glassogram till utbildningsminister Jan Björklund (FP). Jag vill uppmärksamma att det är idag som fritidshemmens dag firas runt om kring i Sverige. Björklund får då en glass av mig som en påminnelse om att fritidspedagogerna också borde ges rätt till att få lärarlegitimation. Det är mycket besynnerligt att fritidspedagogerna, som är utbildade lärare och som är så otroligt viktiga i skolan, inte ska ges samma kvalitetsstämpel som övriga lärare. Jag tycker utbildningsministern borde tänka om. Jag hoppas glassen kommer att smaka och får honom på bättre tankar. Själv tänker jag  fira fritidshemmets dag med att äta en lakritspuck!

Skoldebatten är intensiv

De senaste dagarna har skolan stått i fokus. Lärarnas riksförbund har hållit kongress och Skolverket har kommit med en ny rapport om segregationen och bristen på likvärdighet i skolan. Ta gärna del av Stefen Löfvens intervju i samband med kongressen, klicka här, och Anna Ekströms intressanta artikel i SvD om att det fria skolvalet har bidragit till att öka skillnaderna mellan skolors resultat, klicka här.

Jag kan också glädjande konstatera att Ibrahim Baylan vill införa ett nytt forskningsinstiut för lärande. Förhoppningsvis kommer det att finnas en riksdagsmajoritet för detta och min vision är att detta institut ska förläggas till Kalmar och Linnéuniversitetet.

Lagkapten Henrik Rydström KFF talade utmärkt om behovet av sammanhållning och jämlikhet i ett samhälle!

Larmtorget är fullt 1 maj när Henrik Rydström talar!

Manskören i Stadsparken i Kalmar sjunger Sköna maj! Härligt vårtecken!

Idag hålls det workshops i matematik utomhus på Lindöskolan i Kalmar. Förvaltningen och matematikutvecklarna har planerat denna mycket inspirerande dag. Över 70 lärare får fortbildning i hur matematikämnet kan bli mer praktiskt och möjligt att undervisa i utomhus. Bra!

Besök på en fysiklektion

Idag har jag varit på Barkestorpsskolan. Jag har samtalat med rektorn och varit med på en fysiklektion med en årskurs 6. Stämningen på skolan är vänlig och eleverna var positiva och läraktiga. Fysiktimmen handlade om vilka material som leder ström. För flera elever var det aha-upplevelse att alla metaller är ledande. Jag avslutade dagen med att sitta ned med tre lärare som diskuterade omdömen och individuella utvecklingsplaner. Det är en stor utmaning att få all dokumentation att kännas meningsfull och användbar. Jag tror att det behövs en diskussion om hur dokumentationen verkligen sedan ska användas i utvecklande syfte. Allt arbete som läggs ned måste följas av ett engagemang från eleverna och hemmen.

Miljonsatsning på skapande skola

Jag har fått reda på att kommunens ansökan till Kulturrådet om "Skapande skola" har blivit beviljad. Kalmar kommuns skolor och fristående verksamheter får därmed 1 380 000 kronor som ska gå till kulturell verksamhet. Det är mycket roligt att kommunens ansökan har blivit beviljad. Det visar att vi har ett genomtänkt arbete för att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Jag är övertygad att tillgång till kulturens uttrycksformer och till eget skapande ökar elevernas lust och kreativitet.

Kalmar klättrar i nationell skolranking

Pressmeddelande från s-gruppen i barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun
2012-04-18

Kalmar klättrar i nationell skolranking

Idag presenterade SKL (Sveriges kommuner och landsting) rapporten Öppna Jämförelser för grundskola 2012. Resultaten avser jämförelser mellan samtliga Sveriges kommuner under året 2011. Resultatet ger vid handen att Kalmar kommun fortsätter att förbättra sig som skolkommun. Generellt har eleverna i Kalmar förbättrat sina kunskapsresultat jämfört med övriga landet.
Exempelvis har 86,3 procent av kommunens elever klarat godkänt i alla ämnen vilket ger en kommunranking på 36. År 2010 låg kommunen på plats 53 med 83,4 procent godkända elever i alla ämnen. Kalmar kommuns elever fortsätter även att ha högre gymnasiebehörighet än övriga landet.

– Jag är nöjd över att Kalmar kommun blir en allt bättre skolkommun. Eleverna lär sig allt mer och lyckas bättre. Det visar att skolan har skickliga och engagerade lärare som gör ett enastående bra arbete. Det är nu viktigt att vi fortsätter att utveckla och förbättra skolverksamheten. Målet är att tillhöra den absoluta toppen bland skolkommuner i Sverige. Där är vi ännu inte. Nu ska öppna jämförelser analyseras av förvaltningen och rektorerna för att vi ska prestera ännu bättre till nästa år, säger Jonas Hellberg (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun.

När det gäller ämnesproven i årskurs 9, elever som har nått minst betygsnivå godkänt, sker också förbättringar. I ämnesprovet i Svenska är 98,7 procent av eleverna minst godkända, vilket ger en kommunranking 58. Jämfört med 2010 är det en tydligt positiv uppgående trend. Kommunen rankades då på plats 132. I ämnesprovet mattematik är 86,3 procent av eleverna minst godkända, vilket ger placering 56, en förbättring jämfört med 2010 då kommunen rankades på plats 83. I ämnesprovet i engelska sker en försämring, från plats 58 till plats 116. Ändå är 97,2 procent av eleverna minst godkända.
Sammanvägt värde hamnar Kalmar på rankingplats 54, en förbättring från plats 61 år 2010.

Kalmar kommuns grundskolor är också förhållandevis kostnadseffektiva. Kommunen rankas som den 25:e mest kostnadseffektiva, en förbättring jämfört med 2010 då kommunen hade plats 37.

För ytterligare kommentarer ring 070-670 05 72.

Påsklovsskolan var en framgång!

Nu har jag blivit informerad om resultatet från den senaste lovskolan som hölls under påsklovet på Kalmarsundsskolan. Totalt deltog 46 elever från sju skolor i kommunen. Resultaten är utmärkande goda. Varje elev har fått en individuell studieplan med mål kring vad som skulle uppnås. Det kan handla om allt ifrån elever som behöver allmänt extra stöd i svenska till elever som av någon anledning har kommit efter i någon specifik del i ett ämne. 52,2 procent av eleverna uppnådde sina mål helt och hållet. Därtill klarade 23,9 procent delvis sina mål. Delvis innebär i huvudsak att eleven har arbetat med ett färdighetsämne t ex läsförståelse i svenska. Lika stor andel klarade inte sina mål. Det innebär att  totalt 76,1 procent av eleverna höja sina kunskaper efter att ha gått i lovskolan.

Under sportlovet gick 44 elever i lovskola. 64,5 procent klarade sina mål, 21 procent delvis och  14,5 procent klarade inte de uppsatta målen. 

Det goda resultatet bekräftar att tanken med lovskolor är god och ger resultat. Nämndens beslut att avsätta 200 000 kronor för detta var alltså rätt tänkt och prioritet. Lovskolor är en frivillig möjlighet för elever som behöver extra stöd och som mår bra av att koncentrera sitt lärande. På lovskolan finns goda möjligheter att få individuellt stöd och möta duktiga lärare som har tid att fördjupa sig i eleverna behov. Lovskolor ska ses som ett komplement, inte som en ersättning för det stöd eleven ska ges i sin ordinarie undervisning. Ska Kalmar bli en av Sveriges bästa skolkommuner krävs det att vi fortsätter ordna med lovskolor. Planeringen är därför igång för sommarlovet. 

Tack alla lärare som gjorde lovskolan möjlig! 

Trolletdagarna i Kalmar har inletts! Förskolepedagogiska diskussioner och samtal. Intressant!

Lindsdalsskolans kabaré är otroligt bra! Vilka elever vi har i Kalmar!

Investera i förskola och skola

Idag skriver jag och socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Baylan på Barometerns debattsida. Vi beskriver hur vi socialdemokrater har sett till att skolpolitiken har fått en tydlig färdriktning i Kalmar. Att den lokala skolpolitiken i Kalmar är ett föredöme och en inspirationskälla för socialdemokrater i hela Sverige.

Läs hela artikeln här!

Kommunstyrelse idag!

Idag är det kommunstyrelse. Beslut fattas om ny förvaltningschef för barn- och ungdomsförvaltningen. Mats Linde är förslaget. Mats är en driven, snabb och analytisk person som kommer att passa oss väl. Beslut fattas också om detaljplan för ny förskola i Rockneby. Efterlängtat! Sedan fattas det beslut om kommunens yttranden i några friskoleetableringar.

Besök på Rinkabyholms förskola

Idag har jag tillbringat två timmar med barnen och pedagogerna vid Rinkabyholms nya förskola. Jag upplever verksamheten som välplanerad och strukturerad. Förskollärarna delar upp avdelningen på ett utmärkt sätt i mindre grupper under dagen. Barnen var intresserade, trygga och glada. Den kritik som en del har riktat mot Torget - det stora rum som är hjärtat i verksamheten - är obefogad. Lunchen, enda tillfället då alla barn är på samma plats, gick strålande. Barnen hade bestämda bord och ljudnivån var helt okey. Även smårummen användes som matplats. Jag hoppas att föräldrar som är oroade eller har frågor om verksamheten tar chansen att följa med sitt barn några timmar. Jag är övertygade att de liksom jag kommer vara nöjda.

Allt var inte bättre förr!

 
Allt var inte bättre förr!

Nu har frågan om att förstatliga skolan blommat upp igen. Skolverkets tidigare generaldirektör skriver i en debattartikel att målsättningarna med kommunaliseringen inte har uppnåtts. 

Jag tror på det kommunala huvudmannaskapet för skolan. Allt är givetvis inte bra överallt, men i grunden är det en klok fördelning att staten sätter målen och utövar tillsyn medan kommunerna, som finns nära barnen/eleverna, ansvarar för finansiering, drift och är arbetsgivare. Den kommunala skolan ger möjligheter till att välja olika vägar, ha närhet till beslutsfattandet och lättare ta hänsyn till lokala variationer/förutsättningar. 

Det är viktigt att påminna om att allt inte var bättre förr. Den statliga skolan var exempelvis i hög utsträckning en oflexibel byråkratisk koloss där medborgarna och lärarna befann sig långt ifrån makt och inflytande. Det fanns även en stor otydlighet i många frågor, tex i arbetsgivarfrågan. På 60- och 70-talen avlöstes strejker och konflikter varandra. 

Skolans utmaning handlar inte om kommunerna eller staten ska vara huvudman. Det finns ingen enkel åtgärd som löser skolans många gånger komplexa problem. Att backa bandet, att blicka bakåt och kasta in skolan i en omfattande process med förändring av huvudmannaskapet är en återvändsgränd.  En gigantisk omorganisation skulle stjäla tid och kraft från andra viktigare uppgifter. Och när staten väl tagit över skulle en stor byråkratisk överrock krävas för att driva verksamheten.

Låt oss blicka framåt istället och fokusera på hur vi stärker lärarna och deras möjligheter att utveckla undervisningen.

Skolforskning

Idag har jag en debattartikel i Barometern om behovet av skolforskning. För att skolan ska bli bättre krävs det mer och bättre forskning, samt att skolforskningen verkligen implementeras ute i klassrummen. Jag föreslår också att ett nationellt skolforskningscentrum - som det finns idéer kring - med fördel kan läggas i Kalmar!

Läs hela artikeln här!

Svaret från Björklund har kommit!

Idag har jag fått ett svar från Jan Björklund (fp) angående min fråga varför regeringen har dragit in medlen till lovskolor. Han försvarar kort och gott besparingen. Ansvaret för lovskolor är endast kommunernas, inte statens.

Skolministern säger därmed en sak men gör något helt annat. Han säger sig vilja höja kunskapsresultaten men sparar samtidigt in 60 miljoner kronor som använts till lovskolor. Ord och handling rimmar väldigt illa.

Skolministern tar bort ett stöd som har lett till att kommunerna har skapat lovskolor för 26 000 elever. I Kalmar hade vi räknat att få mellan 80-90 tusen kronor. Regeringen spar in på de elever som har störst behov av stöd i skolan. Det är fullständigt galet.

Kalmar kommun kommer fortsätta att satsa på lovskolor. Vi vet att resultaten är mycket goda. 65 procent av de elever som gick sportlovsskolan nådde sina mål. Vi avsätter därför 200 000 kronor för att ändå se till att det bedrivs lovskolor.

Två duktiga tjejer i förskoleklassen på Västra Funkaboskolan. Räknar duktigt matte

Träff med Lärarförbundet idag, trevligt och konstruktivt samtal!

Björklund bör betala vad lärarlegitimationen kostar

Läs min artikel i Dagens samhälle om att Björklund bör betala vad lärarlegitimationen kostar.

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/bjoerklund-betala-vad-laerarlegitimationen-kostar-2096

Fråga till utbildningsministern

Jag har idag mailat talat med riksdagsledamoten Gunilla Svantorp (S). Hon har nu ställt en fråga till utbildningsministern Jan Björklund om varför regeringen har tagit bort stödet till lovskolor. Blir intressant att se svaret! Hennes fråga finns nedan:

---

Under 2011 var det 300 huvudmän som satsade kommunala pengar men också sökte hjälp till satsningen via det statsbidrag för lovskolor som fanns då, det innebar att cirka 26 000 elever under 2011 kunde erbjudas extra hjälp och stöd för att nå målen i undervisningen.

Enligt Skolverket har nu regeringen dragit in de 60 miljoner som fanns att söka som hjälp för att anordna lovskola och det finns inga pengar att ansöka om under 2012.

Med tanke på att skolresultaten i Sverige sjunker stadigt undrar jag därför varför ett så viktigt statsbidrag drogs in samt om ministern har några planer på att snarast återinföra statsbidraget?

Gunilla Svantorp (S)

Gemensam provrättning ger rättvisare bedömning

Igår träffade jag lärare som rättade det nationella provet i svenska för åk 6. I Kalmar kommun har vi från och med årsskiftet infört gemensam rättning av nationella prov av ett begränsat antal utvalda lärare. Avsikten är att förbättra kvaliteten i rättningen och öka likvärdigheten. Gemensam rättning ger även förvaltningen en bättre och mer djup övergripande kunskap om brister hos elever och skolor. Dessutom innebär satsningen att utvalda lärare får en spetskompetens i rättning och att en stor administrativ börda tas bort från det stora lärarkollektivet. Barn- och ungdomsnämnden har för detta avsatt 500 000 kronor under 2012.

Läs mer i Barometern och Östran som rapporterar om detta!

Regeringen tar bort stöd till ”lovskolor”

I Kalmar överöser både elever och lärare beröm kring satsningen med ”lovskola”. Alla är överens att lovskolor ger elever som är i behov av extra hjälp möjlighet att bättre klara av målen. Trots detta har regeringen dragit in stödet på 60 miljoner kronor som tidigare har betalts till de kommuner som anordnat verksamheten.

 

Det här känns fullkomligt galet och fel. Konceptet med att erbjuda skola under loven är en framgångsrik väg för nå ökad måluppfyllelse. Jag förstår inte hur regeringen tänker. Jag ska skriva ett brev till skolministern och se till att han även får en interpellation i ärendet från någon socialdemokratisk riksdagsledamot. Hur reagerar Malin Petersson som sitter i partistyrelsen för moderaterna? Hon borde lyfta luren till Anders Borg omedelbart.

 

I Kalmar pågår för närvarande ”sportlovsskola” på Kalmarsundsskolan som är öppen för elever från hela kommunen. 50 elever har fått extra hjälp och stöd i undervisningen, som har kunnat bedrivas i mindre studiegrupper med god tillgång på behöriga lärare. Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar har för i år avsatt 200 000 kronor för att ge elever som är i behov chans att komma ifatt i studierna. Nämnden hade räknat med att därtill få bidrag från Skolverket för att kunna utöka antalet elevplatser.

 

Enligt Skolverket har regeringen dragit in resurserna för 2012, vilket motsvarar cirka 60 miljoner kronor. Skolverket uppger att intresset från skolhuvudmän har varit stort. Under 2011 sökte omkring 300 huvudmän bidraget. Det möjliggjorde att omkring 26 000 elever kunde omfattas av lovskola i Sverige.

Rolig dag!

Det händer mycket positivt inom skola och förskola i Kalmar. Vid en snabb genomläsning i lokaltidningarna ges minst två exempel. Östran rapporterar om sportlovsskola på Kalmarsundsskolan för att eleverna ska komma ikapp och Barometern lyfter både fram Öppna förskolan i Oxhagen och modersmålstödet som ges barnen på Ögonstenens förskola i

Själv har jag idag nöjet att välkomna skolordföranden Markus Alexandersson från Sölvesborg hit. Sölvesborg är likt Kalmar en s-styrd kommun med höga ambitioner inom skolan. Ska bli intressant med ett utbyta oss emellan.

Skolfrågor på KS

Idag var rektorer och förvaltningstjänstemän på kommunstyrelsen för att redovisa hur Kalmar ska bli en bättre skolkommun. Det är första gången som kommunstyrelsen, den högsta ledningen, sätter så tydligt fokus på ökad måluppfyllelse. Jag är mycket glad över detta. Ska Kalmar vara en attraktiv kommun måste kvaliteten i förskola, skola och fritidshem vara högt prioriterad.

Kalmar kommun satsar på skolmaten

> Jag vill med anledning av Östrans artikel idag om skolmaten berätta om följande:
>
> Under 2011 satsade kommunen 3,6 Mkr extra för att höja kvaliteten på maten och öka andelen ekologiska livsmedel. Det har inneburit att skolan nu har 30 procents ekologiska råvaror. 2010 var andelen 22 procent. Totalt inhandlades ekologiska livsmedel för 5,6 Mkr Under 2011.
>
> När det gäller kvalitetssatsningen har det inneburit att kostverksamheten kan handla mer kyckling istället för soppa och korv, fler fruktdagar i samband med lunch, större variation när det gäller mellanmålen (tex mer fil och flingor och färre dagar med enbart mjölk och smörgås), skolorna uppmärksammade nobeldagen med att servera en finare lunch med lyxigare råvaror och efterrätt. Vecka 19 gjorde vi en drive för att fler elever ska upptäcka att skolan serverar frukost.
>
> Kalmar kommun har en kostnad på 22 kronor per barn och dag för skolmaten. Det är en krona mer än 2010.